Strandväder

Jag hävdar bestämt att det fuskas i äggmålningstävlingen på Isle of Wight men det är bara min åsikt uppenbarligen!! :-)
Idag har vi varit nere på stranden, vid lågvatten, och Truls har sprungit nere på stranden och kastat sten på sanden och i havet och plaskat vid strandkanten och upptäckt att sol är mycket roligare än snö, precis som mamma tycker!
GLAD PÅSK alla läsare från ett soligt, lite kyligt, men fantastiskt Isle of Wight.
(fantastiska bilder kommer att läggas upp inom kort!)

IoW

Årets första semester har påbörjats och samtidigt med det har jag lyckats gå och få århundradets förkylning. Snorar, hostar och nyser i ett, men visst är det lite bättre att vara genomförkyld på Isle of Wight än hemma?
Flög till London i onsdags och Truls skötte sig exemplariskt på flyget. Eftersom vi gick upp i ottan somnade han lägligt så fort vi lyft med planet och sov hela resan till det var dags att landa i London.
Eftersom bilbarnstol kostar en förmögenhet att hyra, 65 pund, hämtade Ole hyrbilen (en najs Mercedes Bklass - upgraded of course) själv medan Trulleman och jag tog lokalbussen 285:an för 2 pund till Kingston där vi sedan promenerade de sista 15 minutrarna hem till casa Rivers. Väl framme vid 93:an hade Malin lånat bilbarnstol av grannarna!
Första dygnet softade vi i ösregnet i Kingston och igår bar det av till Seaview på Isle of Wight. Lånfredagen inleddes med ösregn, men rediga som både Formare och Rivers är så gick vi ut i alla fall och efter ca 20 min i regnet sprack det upp och nu är himlen blå och solen skiner.
Att resa med en 16 månaders bebis/pojke som tycker att springa, gå och klättra är det bästa som finns är, i sanningens namn, ganska jobbigt. Inte en lugn stund och hela tiden ett vakande öga på soffbordet, kaminen, trappan, pusselhörnan, ljusstakarna, stereon, telefonen, spisen, kompostspannen, vedhögen, trappan igen, skåpen i köket, nattduksbordslampan, trappan mm. Men trots detta konstaterar Ole och jag dagligen att han är ju utan tvekan det finaste som finns på denna jord. På säker andra plats är Elsa som förgyller vår resa med glada tillrop och ständiga små finurliga leenden. Väldigt lättcharmad och gosig!
Ska passa på att njuta av stillheten meden herrarna i mitt liv ligger och sover!

härlig kalender

galet mycket har det varit sista tiden, men inte bara jobb utan framför allt scoutkurs och semester!

Kursen var mycket givande och man fick sig både en och två funderare på vad man gör som scoutledare, varför man gör det och hur man gör det. Då bör man ju också tillägga att jag själv anser att jag är en ganska kompetent och genomtänkt ledare redan som det är, tänk då vad givande en sån här kurs hade varit för alla de ledare där ute som gör ett avsevärt sämre jobb än vad jag gör.... jag skulle kunna räkna upp ett tiotal ledare som hade behövt gå kursen. Kanske inte så snällt sagt men det är sanningen. Punkt. Slut.

Mallorca var välbehövligt och över all förväntan. Måste motvilligt erkänna att jag hade lite förutfattade meningar om ön, men ingenting av det vi såg infriade mina förutfattade meningar. Istället fick Ole, Truls, mamma, Katarina och jag njuta av en underbar lägenhet, uppfriskande hav och pool, lyxiga yachter, shopping både i fint och dåligt väder, tapas, vin (i massor), pärlor, hyrbil, Valdemossa, Soller, Palma, sovmorgon, frukost på balkongen, saltkristaller på kroppen, Miro, god mat och FRAMFÖR ALLT ett fantastiskt bröllop som Emma och Patrik stod för. Tack för att vi blev bjudna och fick uppleva denna fantastiska dag med er.

Tillbaka i verkligheten och faktum är att oktober inte ser så uppbokad ut (än!). Det som är uppbokat är bara roliga saker - två 30 årsfester, en 40 årsfest, en 29 årsfest och däremellan lite mammapromenader, fikor och luncher och så en gnutta scouting på det!

Tilläggas skall att september varit den barntätaste månaden i mannaminne - jag passar på att gratulera Malin & Angus till Elsa, PM & Sabine till Klara, Petra & Ola till Stella och Liza & Pontus till Hugo. Så nu går vi bara och väntar på att Truls ska få en kusin till....Lina och Johan får tillökning om några veckor!

Sommarlov

sommaren 1996 var det sista gången jag hade sommarlov, året därpå hade jag tagit studenten och började sommarjobba för att tjäna ihop lite pengar. Sedan dess har det varit mer tjäna pengar än sommarlov om man säger så. Att Truls är hela 7 månader idag på dagen gör att han är i en perfekt ålder för att vara på stranden. 7 månader och inte har lärt sig att krypa betyder att han stannar på filten under parasollet som jag införskaffat och det innebär att John min trogne strandpartner lätt kan passa Truls medan jag själv tar mig ett dopp i det blå. I 7 månaders present fick Truls sitt första dopp i havet någonsin, varken förtjust eller förskräckt snarare konstaterade han att det var kallare än på babysimmet eller i badkaret!

Nu ska jag få lite annat gjort under eftermiddagen bl a laga Trulsmat, skriva en jobbansökan (!!) och fixa med grejer till Retro!

sportlovssemester

23/2 tar maken och svågern på sig längdåkningsskidorna och beger sig ut i Gustav Vasas spår, igen. Ole fick uppenbarligen blodad tand efter vårens bravader och ger sig med lätthet ut i de 9 milen mellan Sälen och Mora.

I samband med detta passar familjen Formare-MÖ och familjen Formare-TH att ta sig välförtjänt semester och nyblivna familjer som vi är passar vi på att stanna i familjeskidorten framför alla andra - Sälen! Vecka 9 kommer alltså vi 6 (!!) att vara på skidsemester tillsammans. Jag kommer troligen inte att åka så mycket skidor, varken utför eller på längden utan säkert ha fullt upp med Minirosso, men Ole, Lisa och Jens kommer nog att ta sig några dagar i backen.

Stuga är bokad vid Hundfjället, med bastu och braskammin och jag längtar redan efter spelkvällar, gödig mat, brasan, bra musik och softish!

Nu ska vi bara fixa bil!! Hyra, låna eller köpa - vi kan ju alltid hoppas att pappas bil går igenom besiktningen idag!!

borde man vara utvilad?

en fantastisk helg har avnjutits med härliga ingredienser. Redan i torsdags for 5*Formare upp mot Stockholm med ett stopp i pitoreska Gränna för natten. Gränna är ju verkligen en fantastiskt söt stad med massor av polkagrisar!

Stockholm tog emot oss med fint väder och laddad stämning. Det gick inte att ta miste på att Ole var laddad och nervös inför det stundande Lidingöloppet. På lördagen drog han och jens till Lidingö och kämpade sig igenom 3 jävla mil i kuperad terräng medan jag, Lisa och Morris njöt av Moderna Museet, shopping och amning!

Hela Stockholm var fullbokat på kvällen så vi hamnade på en halvbra restaurang, Soft, men med tanke på vilket skicka grabbarna var i så spelade det mindre roll, lite störigt dock att de spelade Italopop på väldigt hög nivå och att shortsen på flickorna blev kortare och kortare ju längre in på kvällen vi kom!

Hemfärd igår, vilket alltid är segt, men innan dess ett besök hos min kusin, Caroline! Så himla kul att träffa henne och hennes underbara barn, Alexandra och Philip. Fantastiskt hus, god fika och framför allt fick vi både kläder och prylar till Minirosso - perfekt!

mot hufvudstaden

i eftermiddag bär det av mot Stockholm tillsammans med maken, svågern, svägerskan och deras son! wunderschön!
Lite minisemester mår man alltid bra av framför allt när höstvädret visar sig från sin bästa sida!
Grundanledningen är att Ole och Jens ska springa Lidingöloppet, 3 mil, på lördagen och när de ändå ska upp så passar fruarna och barnen på att hänga med. Väl på plats ska vi även hinna med att träffa lite folk som bor i krokarna bl a Peter och min kusin Caroline!
Annars har sista tiden gått fort. Min kusin, Anders, mamma och hennes Enrique har varit på besök och det var verkligen kul att träffa henne - det var inte igår!
Scouterna har lugnat ner sig och jag känner att jag kan pusta ut för första gången på länge! Den scoutingen som väntar är bara sånt som jag anser är kul och det är då det är värt att vara scout/kårordförande.
Magen växer och växer och det känns mer och mer overkligt att det faktiskt ploppar ut någon om mindre än tre månader! Bäst av allt är att om två månader och en vecka slutar jag jobba och ni kan inte ana hur mycket jag längtar, hur hemskt det än låter!

Helger likt denna

borde man få fler av!

Först och främst har vädret varit helt exceptionellt bra! Blå himmel, varma grader och alldeles underbart. Fredagkvällen bjöd på nostalgimatch på Gamla IP mellan Sveriges VM94 lag mot Danmarks EM92 lag. Tyvärr inte komplett uppställning men några gamla godingar kände man definitvt igen, med betoning på gamla! Tempot var kanske inte vad man är van vid på en fotbollsmatch men tillsist vann Sverige med 4-3 efter en oerhört spännande straffläggning!
Därefter tog sig sällskappet till Bollywood, nyöppnat indiskt hak på Baltzarsgatan. Servicen var kanske inte århundradets kvickaste men helt fantastiskt god mat och enorma portioner. Känns redan som att detta kan bli vårt nya take-awayställe. En portion räcker lätt till två personer - mums!

I lördags bar det först av till Bara där lilla Svala, Oles systerdotter, döptes av en tjock ganska flummig präst i pitoreska Bara kyrka. Ceremonin var helt ok fast det märktes ju tydligt att den andra familjen (man döper numera ofta två barn vid samma tillfälle) var väldigt mycket mer kristna än vad klanerna Dam och Formare är. Trosbekännelsen rabblades utantill och det var lite väl mycket halleluja över deras gäster! Nåväl, en cache reggades precis utanför kyrkan och sen hem till Svala som bjöd på kaffe och kaka. Presentöppningen blev lyckad och det känndes som att familjen blev glada för våra två presenter, en mobil och en mini-Kånken!

Direkt vidare till Skanör dit vi ankom vid 17 och fick reda på att bord till oss var reserverat till kl 18. I bröllopspresent för nästan ett år sedan fick vi nämligen ett gourmetpaket på Skanörsgästis av Oles arbetskamrater. Sjukdom och annat har lett till att det dragit ut på tiden men nu äntligen var vi på plats. 7 rätters avsmakningsmeny bjöd på kvällen som började vid 18 och inte var slut förrän 21.30. Bl a fick vi prova på röding, musslor, gös, lamm, tre sorters äpplen och ost...givetvis komponerade till fantastiska rätter. Enda smolket i bägaren, även denna gång, var att jag inte fick avnjuta den gödiga vinmenyn till. Luktade däremot på alla Oles glas och insåg att det ska bli najs att få dricka vin igen om några månader!

Sov gott gjorde vi i det fina rummet som vi fick och vaknade kanske lite senare än planeret. Frukosten var även den god och innan vi lämnade näset tog vi oss ut på en lång promenad Jaak och Nike och hundarna Saga och Twiggy. Tikar är ju ganska behändiga jämfört med hanhundar... de fick bada i havet och hade hur kul som helst.

Vi tog oss därefter bort till Ystad för att se på ostindiefararen Götheborg. Kön var grymt lång med tog ändå "bara" 40 minuter och det var det värt. Grymt coolt att gå ombord på en sån fet båt!

Nu är jag hemma medan maken min inventerar på IcaMaxi på toftanäs med scouterna.

Summasumarum

Bästa semesterminnet blir faktiskt återbesöket på Blå Hajk. Ingen av oss trodde att det skulle sätta så starka och fina spår hos oss som det gjorde.
Fjällvandringen var toppen och ej att förringa. Båda två är helt övertygade om att detta absolut inte är sista gången som vi fjällvandrar. Vi har redan börjat titta på andra leder, vandring med småbarn, hur det är att vara stugvärd, mm och hoppas på att åtminstone några andra "familjer" i vår bekantskapskrets i framtiden kan tänkas att var sugna på den här typen av semester.
Inlandsbanan är najs men kanske inte århundradets upplevelse. Vi tror att man när man är äldre och har mer tid och kanske inte det behovet som vi har just nu att det ska hända saker hela tiden, ska ta sig tid att åka Inlandsbanan och stanna i många av småorterna och utforska svenska inlandet. Dock är det ett mycket trevligt alternativ med guidade tågturer etc.
Östersund är en mycket vacker och trevlig stad som vi gärna återkommer till, Kristinehamn, Vilhelmina och framför allt Vansbro känns det som att vi kan. Vansbro lär vi väl återkomma till om vi fortsätter med våra klassikerplaner!
För att vara en sk budgetsemester så har vi fått uppleva otroligt många grejer och långt mycket mer än vad många andra hade fått.
Vi är helnöjda och har redan börjat smida planer för framtida semestrar, inte otippat hägrar fortfarande USA i våra skallar, men även bilsemester i Europa, sistaminutenresa till Medelhavet, Thailand (såklart), segelsemester etc. Vi får se vad framtiden har att ge oss!

Lördag 26 juli

Sista semesterdagen börjades med några timmar i Kristinehamn som vi fördrev med geocaching och lite shopping. KL 13 gick tåget mot Katrineholm, där vi skulle byta mot Norrköping och därefter mot Malmö. Interrailtåget saknade AC och det var varmt som f*n men vi klagade inte. Väl i Katrineholm blir vi snabbt varse om att pendeltåget mot Norrköping var 5 min försenat. De 5 minuterna utökas till 10,15 och 25 minuter och vi inser att vi inte kommer att hinna med bytet i Norrköping mot Malmö. Vi tar snabbt kontakt med Sj's trafikupplysning och får reda på att om 5 minuter avgår ett tåg mot Malmö men via Göteborg från spår 3. Vi springer dit, pratar med den något förvirrade konduktören och får plats på tåget. Sätter oss ner i bistron i väntan på platsangivelse från konduktören och inser att AC'n på i Bistrovagnen inte fungerar. Efter vår tidigare språngmarch dryper vi av svett - tack och lov får vi snart reda på att vi kan sätta oss i vagn 4 där AC'n fungerar! Tågresan hem blir lång och vi är inte hemma förrän närmare kl 21. Men sånt är livet.
Trötta, belåtna, unkna och nöjda sätter vi nyckeln i låset och är äntligen hemma!
Borta bra, men hemma bäst!!?

Fredag 25 juli

Upp i ottan och dagens frukost blev våra medhavda pannkakor (som inte innehöll mjölk) och hjortronsylt. Det kändes som att detta blev mycket uppskattat av kavaljererna! Vår plan var att stanna till strax innan lunch. Men besöket blev förlängt lite grann pga att Ole lyckades hugga sig i fingret. Men innan dess hann vi med att få vara med på introt till matlagningen på Tjärnarna och sedan var det full rulle bland deltagare, kavaljerer och oss och mitt i detta lyckas som sagt Ole måtta fel med yxan. Smärtan var nog större än han ville erkänna och med handen i högläge fick hajkens två läkare ta sig en titt på såret, som stripsades och plåstrades om. Pga/Tack vare detta fick vi stanna lite till och avnjuta motti, färskost, lingonsylt, bröd, stektfläks och äpplen med kanel! Men sen var det dags att bege sig därifrån. Med tunga steg och en konstig känsla i kroppen lämnade vi hela avdelningen när allt var på topp, för det är väl då man ska lägga av? Fantastiskt roligt och härligt att få vara en del av haken i några timmar, otroligt tråkigt att inse att man inte längre är kavaljer...
Vandringen ut till bilen gick snabbt och sedan in i bilen med AC och raka vägen mot Kristinehamn. Hotell bokades vi turistinfon i Kristinehamn och valet föll på, visade det sig, något ocharmiga Hotell Fröding. Förvisso låg det oerhört centralt men vad gör det när det visar sig att Kristinehamn centrum är dötrist! Trötta och danna gick vi en runda och letade febrilt efter någonstans att äta i denna håla och tillsist föll valet på ett trevligt ställe vid kanalen. Enda kruxet var att Barbados skulle spela där senare på kvällen. Med århundradets tråkigaste servitör åt vi riktigt gott, fisk, och njöt av sista semesterkvällen och lagom till att bandet skulle börja spela gick vi hem och deckade framför tv'n.

Torsdag 24 juli

Även om vandrarhemsrummen var minimala var vi ändå väldigt nöjda med vårt boende. Fina miljöer både inom- och utomhus. Frukost intogs och sedan packade vi snabbt för att påbörja vår färd norrut(!) igen!! Vi tänkte passa på att stanna på några minnesvärda platser innan vi gav oss ut i det blå spåret. Med vår hyrbil tog vi oss först till Gunnerud. Det är platsen där, i princip, hajken slutar. Vi kunde konstatera att Klarälven hade lågt vattenstånd och att hajken hade excellent väder. På väg därifrån hände största smolket i bägaren på hela vår semester, vi körde över en katt. Usch det går inte att beskriva med ord hur ledsna vi båda blev. Vi var tvugna att stanna, Ole var stark nog och la katten åt sidan, men usch så hemskt det var. Detta satte spår i oss i flera dagar men framför allt under de kommande timmarna. Trots vårt tillstånd fortsatte vi vår färd. Ett stopp i Ekshärad med besök på kyrkogården med de fantastiska gravstenarna/järnkorsen och sedan upp längs med älven. Vi besökte två andra kyrkor den i Norra Ny och i Dalby. Vi är väl inte direkt kyrkliga av oss,men dessa gamla träkyrkor är det något visst med oavsett om man är religiös eller ej. Så åkte vi bort till byggplatsen, dvs platsen där flottarna byggs under hajken. Timret var redan på plats och utedasset som vi byggde för 3 år sedan stod kvar i skogskanten! Efter en strapats på småvägar tog vi oss bort mot vårt mål för dagen - Tjärnarna. Tjärnarna är en av de allra finaste, om inte finaste, nattplatserna under hela hajken. Ditt in kan man inte ta sig med bil så vi fick parkera ca 2 km ifrån och vandra in längs den nästintill obefintliga stig som finns, tack och lov gick vi rätt denna gång tillskillnad mot för några år sedan! I fantastiskt sommarväder väntade vi sedan på att få höra något ljud som förvarnade oss på att scouterna var i antågande.... under tiden hann vi med att bada, laga mat, sy fast märken på skjortan och njuta av att vara tillbaka. Vid 17.30 kom hela ligan, dvs 45 scouter och 6 ledare. Återseendet med de gamla kavaljererna blev väldigt omtumlande och på en sekund kändes det som att man var tillbaka i hajken. Dock var vi väldigt försiktiga, även om man känner sig hemma så är det ju inte vår hajk. Vi tog oss några allvarliga ord med Annica och förklarade att vi kunde stanna en liten stund eller till dagen därpå. Kavaljersteamet fick bestämma, och trots att det var några nya med som vi aldrig träffat förrut bestämdes det att vi fick stanna! Fantastiskt. I gassande kvällsol njöt vi av bad, hajkberättelser och god mat och bäst av allt - på kvällen fick vi vara med om en härlig Värmlandsafton som blev kanonfin med Poetry Slam, Värmländska skrönor, Dan Andersson låtar och en fantastisk avslutning med Ack Värmland du sköna! Snacka om att vi sov gott denna natt!

Onsdag 23 juli

Stora transportdagen var kommen. Kl 7.10 klev vi på tåget i Östersund och begav oss söderut. Slutmålet för dgen var Kristinehamn men på vägen stannade vi i Åsarna, Fågelsjö, Mora och Nykroppa. Resan var ärligt talat ganska enformig och det var skönt att komma fram till Kristinehamn där hyrbilen, en Volkswagen, stod och väntade. Först en rejäl middag på McDonalds och ärligt talat var det mumsigt värre!! Bilresan från Kristinehamn till Torsby tog ca 1 h 45 min inklusive ett cachestopp i Rottneros. Väl framme i Torsby velade vi över hur och var vi skulle bo, men efter ett tag hittade vi ett vandrarhem strax utanför Torsby för 200 kr/per/natt.
Torsby väcker mnga minnen - Blå huset, Vildmark i Värmland, turistinfon, raggarrundan, Kollsberg, busstationen - ja hela byn associeras till Blå Hajk. Det känns fantastiskt kul att vara tillbaka och nästan vemodigt att inse att vi bara är på besök. En runda in på Ica där frukosten införskaffades tillsammans med överraskningen inför imorgon, pannkakor med sylt. Därefter körde vi tillbaka till vandrarhemmet där vi njöt av den varma sommarkvällen och planerade morgondagens strapatser.

Tisdag 22 juli

Även om vandrarhemmet är ganska ocharmigt så sov vi, otippat (!!) väldigt gott även här! Idag var det dags för stora Östersundsightseeingen. Turistinformationen erbjöd cyklar för 100 kr om dagen och tipsade om var vi kunde få våra kläder tvättade. Dessutom hittade vi en grej till Morris hos dem! På cyklarna tog vi oss runt resten av dagen i denna oerhört kuperade och vackra stad. Geocaching stod på schemat och under dagen hittade vi 7 st cachar i Östersund och på Frösön. Några bangade vi faktiskt, just pga backarna. Frösön är fantastiskt vackert och utsikten mot Åreskutan och ut över Storsjön magnifik. Inne i Östersund stannade vi till vid Jamtli, ett friluftsmuseum/hembygdgård som vi aldrig gick in på men där vi dels besökte shoppen och deras kafé. Shoppen var en av de bästa shoppar jag besökt med hantverk varvat med kvalitetsböcker, leksaker och andra saker. Jag hade kunnat ta med mig allt i butiken om jag hade haft råd! Här inhandlades det grejer till Minirosso, Svala och Morris. Tvätten hämtades och cyklarna lämnades tillbaka. Sedan strosade vi i Östersund city och fick shoppat lite - en grönrutig skjorta till Ole och två par espandrillos till mig. Stugvärden som vi träffat på bussen dagen innan hade tipsat oss om Brunkullans restaurang och pub och vilken bra rekommendation det var! Vi gick dit och fick precis bord innan det blev fullt och det var väldigt god mat, fantastisk service och mysiga lokaler - en perfekt avslutning i Östersund!

Måndag 21 juli

Oj oj oj vad gott man kan sova i en nybäddad säng! Trots att de andra i korridoren hade VM i att stänga och öppna dörrarna, kunde vi sova gott. Frukost ingick i priset och smakade gott trots att vi gott och lagt oss proppmätta. In till Hemavan delade vi taxi med en kvinna som skulle med samma buss som oss till Storuman. Det visade sig att hon lämnat sista fjällstugan, Viterskalet, kl 13.30 i lördags efter 5 veckor där som stugvärd och 4 timmar senare hade vi passerat och bunkrat! Väldigt trevlig var hon och dessutom från Östersund dit vi ju var på väg, så vi fick en massa tips om vad vi kunde hitta på. Buss- och tågfärden var gansksa så intetsägande. Turligt nog kom vi på att äta innan vi gick på tåget i Storuman, annars hade det blivit en hel del timmar utan käk. I Storuman köpte jag också ett par tovade filttofflor till Minirosso i en hantverksbod. Jag längtar till den dagen de passar.
Till Östersund kom vi vid 20.30 och eftersom vi skulle bo på samma vandrarhem kunde vi alla procedurer, dessutom hittade vi. Trots lunchen i Storuman var urhungriga och gick på en australiensisk pub, Captain Cook. Maten och servicen var toppen, men två bord bort från oss satt ett whitetrash-par som bråkade högt och vilt och sabbade hela vår middag. Sådana människor borde bli utslängda!

Söndag 20 juli

Första gången på turen så satte vi klockan. 7 ringde det och det fina vädret från dagen innan var som bortblåst. Hyffsat snabb frukost innan vi med raska steg påbörjade vandringen av de sista 9 km. 6 av dessa var till fjälls och de 3 sista brant nedför genom skogen. När 1 km återstod halkade jag inte en utan två gånger på en jäkla spång. Dyngsur, skitig och irriterad kom jag ner till Klippen med en Ole som knappt kunde hålla sig för skratt!! Sånninggården, som vi hört väldigt gott om och som vi förbokat, blev till en början en besvikelse. Förvirrad personal och väldigt små rum, men efter en dusch och kanongod lunch började humöret stiga. Därefter tog vi taxi in till Hemavan, 200 kr kostade det - hutlöst. Hemavan rekommenderar vi inte att besöka sommartid, byn erbjuder Ica, Statoil och en fjällbotanisk trädgård dvs urtrist. Dock träffade vi på två hurtbulle tjejer som precis skulle påbörja sin vandring längs hela Kungsleden dvs 43 mil - imponerande. Snikna som vi är gick vi tillbaka till Klippen, vilket var ganska långt och halvkul för mitt vänstar knä som fått sig en kyss i fallen tidigare på dagen.
Kvällen avslutades storartat! Maten och servicen på restaurang Sånninggården (69/100 i White guide) var extremt bra. Älg proccoto, vitlöksbröd, rensadel, tjäder, älgostcheesecake och smördegsinbakad västerbotten ost med glass och hjortron. Enda smolket i bägaren var att jag inte fick njuta av rödvinet till maten.

Lördag 19 juli

Trots att vi trodde att natten skulle bli kall så sov vi som vanligt gott och länge. Vädret såg allt annat än lockande ut och det låg täta gråa moln uppför höjden mot Syterskalet dit vi skulle gå. Stigningen, ca 200 höjdmeter, gick hyffsat och väl uppe började molnen att skingras. Fram kom solen och den valde att stanna framme hela dagen tillsammans med blå himmel och några enstaka moln. Ett tips från stugvärden var att snedda in i Syterskalet, dalen som vi följde resten av dagen. Detta var utan tvekan finaste sträckan på hela vandringen och det blev ju inte sämre av att vädret var på vår sida. GPS'en åkte fram och otroligt nog fanns det två cachar att ta. Den ena hittades lätt vid renvaktarstugan i dalen. Den andra var drygare och svårare att hitta, men det berodde nog mest på att vi var i stort behov av lunch just då. Lagom till vår sena lunch gick solen i moln och vi trodde att kvällen skulle bli går, men precis när vi packade ihop lunchen kom solen fram igen. Ganska störigt! Eftersom vädret var bra bestämde vi oss för att inte nyttja sista fjällstugan, Viterskalet, utan bunkrade bara med Daim och kaffe. Sista kvällen på fjället njöt vi av lä, sol, pasta parmesan, våra böcker, ljudet från forsen - kan det bli bättre!

Fredag 18 juli

Sover gott gör vi uppenbarligen. Kl 8 slog vi upp ögonen och insåg likt morgonen innan att vi var bland de sista kvar vid fjällstugan. Havregrynsgröt denna morgon med. Enligt kartan hade vi 14 km framför oss till nästa stuga, varav de 9 första verkade lättforcerade. Så var också fallet. Vi gick i skog och myrmark längs Tärnasjön och vi traskade på i ganska bra takt. Tempomässigt är det en rejäl skillnad på om man går uppför eller någorlunda plant. Lunchen, soppa med nudlar, intogt i "skärgården" i södra änden av sjön, dit man kan ta båt för 200 kr per pers. Tankarna har kretsat mycket kring om man kan göra den här typen av semester med barn och vi har nog kommit fram till att det funkar fast med kortare sträckor, sova i stugor, nyttja båsträckor osv. Vi är fast beslutna att återvända till fjällvärlden när Minirosso blivit lite större! Öarna i skärgården förbinds med 7 stora hängbroar en ganska unik och mäktig syn. Därefter är det 5 km kvar till Syterstugan varav 3 är rakt uppför, under en förövrigt ganska grå dag passade solen på att titta fram just då, kort därefter kom regnet. Väl framme vid stugan bestämde vi oss för att tälta, trots ihärdig förkylning, men att laga maten inomhus. Mycket trevlig stugvärde med make och hund på plats och väldigt "öppen" atmosfär i stugan. Kvällen blev ganska social då vi snackade en del med ett par vi stött på i de två tidigaer stugorna. Inte alltför lockade av att sova i tält gick vi ut till casa Hilleberg vid 22 och sommnade ca en halvtimme senare. Vi kunde idag konstatera att Realmat (norsk lyxfrystorkad mat) för 84 kr portionen är välidgt gott, men definitivt inte 10 gånger så gott som nudlarna från Lidl för 8 kr portionen.

Torsdag 17 juli

Vi vaknade helt otroligt kl 9 dvs 11 timmars sömn efter en natt som varit kall. Min förkylning gör sig mer och mer påmind. Frukost, havregrynsgröt, tillagades inomhus. Vädret var extremt växlande under dagen. Ömsom regn och sol, ömsom vindstilla och blåsigt. Många extra pauser blev det under dagen för byte av kläder. Men riktiga pauser tog vi en på förmiddagen vid första bron, solen lyste lämpligt just då. Ändra pausen blev efter lunch och lite mer provisorisk vid en myr tillsammans med en massa mygg som följde med oss hela vägen. Lunchen intogs till en början i ösregn, tältet slogs upp och vi tillagade våra smaskiga nudlar med soppa. Helt plötsligt blev det sjukt varmt, solen sken och vi njöt i fulla drag innan regnet kom igen. Dagens vandring var bara 14 km vilket i sanningens namn var väldigt skönt. Väl framme vid Tärnasjöstugorna gick vi steget ännu längre och bestämde oss för att sova inomhus. Förkylning i kombination med mygg gjorde valet lätt. Innan maten tillagades, pasta funghi, tvättade jag håret i sjövattnet som fick mitt huvud att nästan explodera så kallt det var. Det farliga med fjällstugorna är just att man lätt stannar inomhus, så blev även fallet denna kväll. Kl 22 sov vi tungt i våra breda sängar med najsiga sidenlakan. Nu är Morris två dagar och vi saknar honom

Onsdag 16 juli

Efter en natt som bjöd på storm, regn, lugn och slutligen sol på morgonkvisten vaknade vi kl 8. Ca 2 timmars morgonbestyr innan vi beger oss iväg på den längsta dagsetappen, 19 km, mellan Aigertstugan och Servestugan. Först var det ganska mycket uppför, 300 höjdmeter, och vi får stanna ofta eftersom jag måste kissa hela tiden. Solen skiner men vinden är kall så det är långbyxor på och ibland jacka. Vi skular bakom en stor sten för att få lä och ytterligare 4,5 km bort tar vi lunch, även den bakom en bautasten tillsammans med myggen. Här stöter vi på dagens första fyra och enda vandrare. Nu befinner vi oss uppe på fjället och vyerna är helt fantastiska - svårbeskrivna. Sista 9 km går sakta neråt och vi drabbas av en liten regnskur innan solen tittar fram igen. Regnbyxorna är i tightaste laget men det funkar.
Framme vid Servestugan är våra ambitioner höga, vi ska tvätta oss i bäcken. Då upptäcker vi alla tusentalsmygg som håller till i området. - Vi är ju trots allt på semester, säger vi i kör och bestämmer oss för att slå upp tältet och sova utomhus men nyttja fjällstugans faciliteter och laga kvällsmat och frukost inomhus. Avtvättade blir vi men snabbare tvätt har ingen av oss varit med om. Maten tillagas alltså inomhus utan mygg, idag bjuds det på Risotto (Lidl 9 kr) Vi stannar inomhus till kl 21 sen springer vi ut till tältet, dyker in, och lyckas ändå få in ett gäng myggor som vi lyckas döda efter några om och men. Vi läser lite och sen deckar vi.