Onsdag 16 juli

Efter en natt som bjöd på storm, regn, lugn och slutligen sol på morgonkvisten vaknade vi kl 8. Ca 2 timmars morgonbestyr innan vi beger oss iväg på den längsta dagsetappen, 19 km, mellan Aigertstugan och Servestugan. Först var det ganska mycket uppför, 300 höjdmeter, och vi får stanna ofta eftersom jag måste kissa hela tiden. Solen skiner men vinden är kall så det är långbyxor på och ibland jacka. Vi skular bakom en stor sten för att få lä och ytterligare 4,5 km bort tar vi lunch, även den bakom en bautasten tillsammans med myggen. Här stöter vi på dagens första fyra och enda vandrare. Nu befinner vi oss uppe på fjället och vyerna är helt fantastiska - svårbeskrivna. Sista 9 km går sakta neråt och vi drabbas av en liten regnskur innan solen tittar fram igen. Regnbyxorna är i tightaste laget men det funkar.
Framme vid Servestugan är våra ambitioner höga, vi ska tvätta oss i bäcken. Då upptäcker vi alla tusentalsmygg som håller till i området. - Vi är ju trots allt på semester, säger vi i kör och bestämmer oss för att slå upp tältet och sova utomhus men nyttja fjällstugans faciliteter och laga kvällsmat och frukost inomhus. Avtvättade blir vi men snabbare tvätt har ingen av oss varit med om. Maten tillagas alltså inomhus utan mygg, idag bjuds det på Risotto (Lidl 9 kr) Vi stannar inomhus till kl 21 sen springer vi ut till tältet, dyker in, och lyckas ändå få in ett gäng myggor som vi lyckas döda efter några om och men. Vi läser lite och sen deckar vi.

Tisdag 15 juli

På den okristliga tiden 5.30 ringde klockan, duscha, packa, städa, bort till hotellet och lämna väskan, ta ut pengar och på plats på perrongen 7.15. Tåget är försenat direkt på morgonen. Från Östersund styr vi kosan norrut och passerar Dorothea, Vilhelmina, Storuman m fl metropoler. På fikapausen på morgonen inser Ole att han lämnat kamerabatteriet i Östersund. Jag och Ole själv blir lagom glada av denna upptäckt, men tack och lov fungerar kameran i Oles mobil. I Vilhelmina kommer då det som vi väntat på sedan kvällen innan - MMS från Jens och Lisa om att Morris kommit till världen 4,4 kg och 55 cm lång. Helt fantastiskt och fruktansvärt tråkigt att vi är så långt borta och ine kan vara på plats och glädjas med dem. Dock väldigt skönt att vi hann få MMS'et, bara några km längre norrut försvinner all vår täckning från mobilerna. Framme i Sorsele lokaliserar vi busstationen där bussen, tillika brevbäraren, avgår punktligt. AC'n på bussen är svinkall och väl framme i Ammarnäs har det börjat regna - drygt. Lite omstuvningar i packningen och ombyte och sedan beger vi oss direkt ut på Kungsleden. Det går ganska mycket uppför genom skogen och myggen är redo. Vi siktar mot Aigertstugan som ska ligga 9 km bort. På slutet är jag ganska seg och trött, vinden har tilltagit i styrka, regnet likaså, när vi kom upp ur skogen och upp på fjället. Vi går inom i Aigertstugen och hälsar på stugvärden som förklarar för oss ovana fjällvandrare hur det här med fjällstugor funkar. Vi bestämmer oss för att trotsa vädret och slår upp tältet ca 150 m från stugan. Vi får precis upp tältet innan himlen öppnar sig. Maten, Pasta Parmesan (Lidl 8 kr) tillagas i absiden och kl 22 slockarn vi helt genomtrötta med full orkan och ösregn utanför.

Måndag 14 juli

Vi väcktes av pudelkatten Uffe! Eftersom Mange skulle jobba i Fagersta 9.30 passade det oss utmärkt att köra honom dit och sedan fortsätta tillbaka till Vansbro. Vansbro börjar vi för övrigt bli rejält trötta på vid det här laget. Tåget som visade sig vara en buss var försenat pga en olycka så vi käkade framför stationshuset innan bussen kom. Bilen återlämnades och blev dyrare än vad vi räknat med, vi sparar kvittot och kollar upp det närmre när vi kommer hem. Bussen tog oss till Mora där vi egentligen skulle fått en timmes stopp men pga förseningen bytte vi till tåget direkt. Vädret var strålande och eftersom Inlandsbanan är av gammal modell och gamlingarna på raden bakom oss inte ville öppna fönstret blev det svinvarmt, dumt nog hade vi dessutom glömt dryck. Vi passerade metropoler som Sveg och Åsarna innan vi var framme i Östersund. Vi inser på vägen dels hur tättbefolkat Skåne är och även hur annorlunda en stor del av Sveriges befolkning bor och lever jämfört med oss själva. Framme i Östersund tar vi oss till vandrarhemmet Hjortronet. Tack och lov kan vi dels förvara vår väska med icke fjällvandringsprylar samt boka in två nätter till när vi kommer tillbaka från fjället. Vandrarhemmet är bra men otroligt ocharmigt. Vi traskar ut och inhandlar morgondagens frukost och därefter packar vi om våra väskor. Vi börjar också i detta läge ana att Morris är på väg eftersom Jens inte svarat på Oles SMS om MFF-matchen.

Söndag 13 juli

Natten bjöd på ösregn men solen tittade fram lagom till frukost, då anslöt även PM och Sabine till sällskapet. PM startade i en av de tidigaste startgrupperna så de drog lika snabbt igen, medan vi andra fick utstå ännu ett ösregn som precis tog sig över mittpunkten på fotbollsplanen vi sov på. Ole, Cissi och André drog bort till älven och beskådade elitstarten och sedan började förberedelserna för Oles och Andrés lopp. André startade kl 13.30 och Ole en halvtimme senare. Lagom till Oles start började det regna igen. Ganska nervös hoppade Ole i medan jag drog till OKQ8 och hämtade ut den hyrbil vi skulle ha det kommande dygnet, med 25 suckandes godisköpare bakom mig i kön...Tog mig därefter, i god tid trodde jag, till den plats som vi bestämt att jag skulle stå på för att heja på Ole. Räknade med att han skulle vara där ca kl 15 men redan 14.45 dök han upp, snabbt insåg jag att han hade en bra tid på gång. Följde honom längs kanten till mål och Ole gick in på den grymma tiden 1 h 12 min 50 sek, vilket visade sig vara bättre än både PM och André något som varken de, jag och framför allt inte Ole hade räknat med. Efter att ha träffat Henrik, Mårtens barndomskompis, i mattältet drog vi till Ängelsberg för att njut av en grillkväll med Mange och hans familj och vänner. Vi missade Grus i Dojjan konserten som han arrangerat i svärmoderns trädgård men träffade Marianne, Adina och Alvin samt Patricia med sin Tobbe och deras barn samt lite annat folk. Kvällen blev lång med mycket mat och vin (för de andra). Manges barndomsvänner Paula och Kalle stannade precis som vi över natten och de var verkligen jättetrevliga. Ängelsberg är fantastiskt fint med underbar utsikt, men som vanligt ställer vi oss tveksamma till ett liv på landet. Somnade gott i Manges tv-rum!

Lördag 12 juli

Vaknar av att solens strålar värmer upp tältet rejält! Dagen kommer att bjuda på växlande väder med övervägande sol. Många timmar kvar till min start, gör att vi äter frukost i lugn och ro, anmäler oss, kollar in mässan, inhandlar en ny baddräkt till mig mm. Vid tolvtiden tar vi oss ner till start-mål området, de tidigare startgrupperna är redan i full gång med att simma. För att särskilja startgrupperna har man tilldelats badmössor i olika färger, själv kom jag med i den ollonrosa gruppen och startar kl 13.15. Innan start är jag mer bekymrad över var närmaste toalett än själva loppet!
Vattnet är kallt 17-18 grader och det tar säkert 200 m innan kroppen får till en någorlunda normal andning och simstil. Efter ytterligare 100 m kan jag börja simma ordentligt. Våtdräkten klämmer eftersom jag börjat få mage men efter 31 min och 11 sek går jag i mål och jag är en fullbordad - TJEJKLASSIKER!

Vansbrosimarrangörerna bjöd på god middag och jag upptäckte att jag glömt ta med mig handduk! Sen njöt vi av några timmar i solen vid vårt tält och skålade i cider!! Dumt nog bokade vi inte något bord på fredagen som vi tänkt och därför fick vi stå vårt kast på lördagskvällen och stå i pizzakö i oändligthet. En timme senare, minst, var vi mätta och belåtna. Då kom André upp och inkvarterade sig bredvid oss. Trötta som vi var nappade vi inte på hans promenadförslag utan deckade vid 22.30. Vi tog för övrigt tre cachar under dagen!

Fredag 11 juli

Fetestädryck hemma och vi lämnar lägenheten finare än någonsin förr. Min packning väger 14 kr och Oles 24 kg, detta måste omfördelas senare.
Tåget lämnar Malmö C kl 13.14 och vi åker första klass tillsammans med Siw Malmqvist. Framme i Mjölby kl 15.45 där vi byter till Tågkompaniets tåg 16.12 mot Borlänge. Trots sämre standard, mår jag bättre, X2000 gjorde mig sjösjuk. Vi hamnar dock bakom två tjejer från NÖ-Skåne som pratar oavbrutet under HELA tågresan. Väl framme i Borlänge satsar vi på att få i oss något att äta, men det var lättare sagt än gjort. Klockan 20.30 en fredag är Borlänge dött. Nästa tåg tar oss vidare mot Vansbro och de förbannade tjejerna sätter sig bredvid oss igen...-helt otroligt. Framme i metropolen Vansbro lokaliserar vi snabbt den extrainsatta campingen. Tältet uppe på två röda, myggmedelet likaså! Efter en snabb orienteringstur i Vansbro, inklusive ett varm korv stopp, kan vi konstatera att stan inte är stor!! Tillbaka i tältet somnar vi snabbt och gott!

Semester

det har inte blivit så många inlägg på ett tag och färre lär det bli de kommande dagarna. Jag och maken drar på semester om en timme och är hemma om några veckor igen!

Passar på att önska er alla en skön sommar och tipsar om http://myspace.com/hejmatematik och låten Walkmand - dansk pop när den är som allra bäst!