Väderprognosen

har förbättrats något men det är fortfarande kallt på fjället. För tillfället vill jag inte åka alls...
inte pga de bistra väderutsikterna utan för att jag ska lämna Truls och Ole. Känner mig som världens mes men får för första gången under de här 9 månaderna känna av hur det är att lämna hela min familj. Jag är jättenervös och hela tiden dyker hemskheter upp i mitt huvud typ den innebrända Staffanstorpsfamiljen häromveckan, där pappan och ett av barnen var borta och kom hem till en familj som inte längre fanns.

Ja jag vet att ni tycker jag är galen och jag vill verkligen inte alls tänka så, men nu gör jag det och jag kan inte styra det.

Fast det är klart att jag ser fram emot TG-kursen. För er som inte vet vad TG är kan ni läsa lite mer om det här
Nä nu måste jag packa färdigt, gäller att passa på medan Trulleman sover!