Hembesök

Fyra dagars roadtrip till Dalarna är över och jag har för första gången i mitt liv åkt längdåkningsskidor!! Tjejvasan genomfördes i lördags i strålande sol och lite vind. Jag var så nervös innan loppet så jag grät, men väl ute i spåret insåg jag att höstens och vinterns rullskideträning gav resultat. Första milen var jobbigast innan jag fick till någon form av teknik och när jag vid första kontrollen i Hökberg insåg att jag tagit väldigt lång tid på mig att komma dit försökte jag att öka tempot de sista två milen. Eftersom solen sken bidrog det till att sträckan var väldigt slaskig och det som säkerligen varit fina spår på förmiddagen var för oss amatörer som kom i mål vid 17 snåret rena sörjan. Så länge det finns spår vill jag nog påstå att vem som helst kan åka längdåkningsskidor, men utan spår blir det lätt Bambi på hal is. Sluttiden för mig blev 4 timmar, 31 minuter och 9 sekunder - kanske inte århundradets bästa tid (jag vet) men jag är så STOLT över mig själv, och ska sanningen fram så har jag fått mersmak för längdåkning. Nästa vecka beger vi oss till Livigno och fastän resten av gruppen ska åka utför så blir det på längden för min del. Mitt nästa mål är att klå prinsessan Madeleines tid som var 2 timmar, 22 min och 19 sek.....



Nu blickar jag framåt och nästa mål i tjejklassikern blir Vätternrundan för tjejer, 9 mil, den 7/6.

Ikväll blir det middag hemma hos min gamla kollega Charlotte och det ska bli så himla kul att träffa henne. Shit henne saknar jag riktigt mycket ibland.

Hemma i tre dagar och på fredag drar jag och Ole och resten av Global Skifahren-gänget till Livigno, DET SKA BLI NAAAAJS!

Nä, back to work!