tisdag 8 april 2008

att göra samhället en tjänst?

Först och främst måste jag bara berätta att i fredags var 3,5 miljon kronor borta i bokföringen på jobbet, oj oj oj vilken ångest jag har haft i helgen. Jag har inte i min vildaste fantasi kunnat föreställa mig vad jag gjort för fel då jag gått igenom alla verifikationer minituöst noggrant och rättat till alla fel. Startade därför denna vecka med att "börja om från början" igen för att luska reda på var felet kunde vara. Tack och lov kunde jag snabbt konstatera att felet låg i att ingående balans från förra bokföringsåret inte var registrerat och när jag väl gjorde det så rättade beloppen till sig - puh, dagen var räddad och jag kunde med säker hand ringa upp vår revisor!!

Men det var ju egentligen inte därför jag tänkte skriva. Igår gjorde jag samhället en tjänst och i slutänden visade det sig att jag gjorde dem en riktig fettjänst! Har i förra veckan blivit kallad till blodcentralen och i vanliga fall brukar det dröja ett antal veckor innan jag får tummarna loss, men igår på lunhcen kollade jag upp blodcentralens öppettider och begav mig dit direkt efter jobbet. Väl på plats i deras halvnya lokaler på MAS så kunde jag konstatera att det var fler än jag som var där (fick i efterhand reda på att det gått ut ett påminnelse sms tidigare under dagen). Med 9 nummer före mig i kön satte jag mig ner och väntade...och väntade...och väntade, 35 minuter senare blev jag framkallad till luckan. Tack och lov träffade jag Frida där så hon såg till att de 35 minutrarna gick hyffsat snabbt. Framma i luckan flöt allt på som vanligt och jag gick därefter och satte mig i en av blodgivningsstolarna. Säkerhetsproceduren som gås igenom innan man ger blod påbörjades
- kan du uppge fullständigt namn, personnummer och blodgrupp?
- ok, 0-, 790103... Cecilia Formare
- vad sa du för efternamn?
- Formare
- här står det Hansson
- ja det är mitt flicknamn, jag gifte mig i september, jag har varit och gett blod efter det och då var det inga problem
- vi måste registrera om det här....
öhhhhhhh, tillbaka till ruta 1, fick fylla i nya papper etc etc
Totalt tog det 1 timme och 10 minuter och jag blev försenad ner till Limhamnsfältet där Dynamo Trasan spelade utomhusmatch med hyffsat många kvinnliga supportrar vid sidan av planen.
Hmmm där fick man för att man ville göra sammhället en tjänst.

1 kommentar:

Anonym sa...

Det var väl inte så farligt.... Gnällkärring! Skojar bara! fattar att det kan kännas lite drygt. / S Kraft